Europeisk handlingsplan för kampanjer

Artikel 21 i förordningen är endast tillämplig på europeiska politiska partier, inte på europeiska politiska stiftelser.

Förbudet i artikel 22 i förordningen mot att direkt eller indirekt finansiera andra politiska partier eller kandidater förblir tillämpligt vid sidan av artikel 21 i förordningen. Myndigheten påminner om kriterierna för bedömning av efterlevnaden av artikel 22 enligt vad som anges ovan.

Samtidigt uppmanar artikel 21 i förordningen Europeiska politiska partier att driva sina egna kampanjer i samband med val till Europaparlamentet. Kampanjerna måste stämma överens med unionens värderingar och de kompletterar deras medlemspartiers kampanjer men är åtskilda från dem.

Detta gäller också om toppkandidaten för ett europeiskt politiskt parti samtidigt är kandidat i valet till Europaparlamentet i en viss EU-medlemsstat. Av detta följer att de europeiska politiska partierna har rätt att bidra finansiellt till kampanjer inom ramen för val till Europaparlamentet, inbegripet om ett europeiskt politiskt partis toppkandidat samtidigt finns upptagen på en medlemsstats röstlängd, förutsatt att de iakttar artikel 22.1 i förordningen såsom närmare specificeras ovan.

I ljuset av detta påminner myndigheten om följande fem vägledande principer för europeiska politiska partiers kampanjer i samband med val till Europaparlamentet (som utarbetats tillsammans med Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi år 2018):

• Omfattning - transnationell (dvs. omfattar flera medlemsstater).
• Innehåll - huvudsaklig fokus på europeiska frågor.
• Ägarskap - det europeiska politiska partiets ansvar.
• Upphovsmannaskap - synlighet för det europeiska politiska partiet.
• Efterlevnad av nationell lagstiftning.

För att underlätta den praktiska tillämpningen av dessa vägledande principer och för att införa efterlevnadskontrollen i ett tidigt skede utvecklade myndigheten den europeiska handlingsplanen för kampanjer (E-CAP) för att bistå de europeiska politiska partierna med att planera sina kampanjer med beaktande av tillämpliga bestämmelser och principer. Viktiga faktorer för att minska riskerna för efterlevnaden är till exempel deltagandet i en toppkandidats verksamhet och den distinkta synligheten för det europeiska politiska partiet.

Trots att det kan föras diskussioner med nationella myndigheter om europeisk kampanjverksamhet, påverkas myndighetens bedömning enligt artikel 22.1 i förordningen inte av nationella myndigheters bedömningar vad gäller nationella partier eller kandidater, t.ex. genom vilken europeiska politiska partiers medfinansiering av gemensamma åtgärder enligt nationell lagstiftning om finansiering av politiska partier kan anses utgöra intäkter för motsvarande partier eller kandidater. Myndigheten är i förekommande fall i kontakt med medlemsstaten för att möjliggöra en samordnad tillämpning av förordningen och nationell rätt som de två kompletterande nivåerna av regelverket.

• The designation by a European political party of a lead candidate for the European elections ('Spitzenkandidat/-in'), as well as their participation in activities of the European political party concerned, are a key driver of the European nature of the campaign of the European political party concerned. 'Spitzenkandidaten' therefore mitigate compliance risks for the campaign of the European political party overall, as well as for individual activities in their presence, provided they are presented as European lead candidate and carrying a political project for the entire European Union.

• More particularly, 'Spitzenkandidaten' designated and presented as such by a European political party for its campaign to the European elections are reducing compliance risks in light of Article 22(1) of Regulation (EU, Euratom) No 1141/2014. Due to the transnational nature of the European elections campaigns of European political parties, this compliance risk reduction effect applies also in the Member State where 'Spitzenkandidaten' are simultaneously on a national or regional ballot for election to the European Parliament, provided they are presented as European lead candidate and carrying a political project for the entire European Union.

• In light of Article 21(1) of Regulation (EU, Euratom) No 1141/2014, 'Spitzenkandidaten' can only be those designated by a European political party. The above risk mitigation effects only apply as of the time of such designation, and only in relation to the designating European political party.

Enligt förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 är det i sig inte förbjudet att bedriva gemensamma europeiska kampanjer som involverar olika europeiska politiska partier, men man får inte sammanblanda finansieringen, identiteterna och beslutsprocesserna för de olika berörda europeiska politiska partierna. Mer konkret gäller följande begränsningar i samband med gemensamma kampanjer för europeiska politiska partier:

Som bekant ska finansieringen av verksamheten i detta sammanhang analyseras i enlighet med artikel 22.1 i förordningen.

Myndigheten kommer därför, när det gäller gemensam verksamhet med partier på nationell nivå, att bedöma om ett europeiskt politiskt parti direkt eller indirekt har finansierat ett annat europeiskt politiskt parti. Indirekt finansiering bedöms utifrån följande kriterier, som förklaras närmare ovan:

• Konstant synlighet för vart och ett av de berörda europeiska politiska partierna
  
• Nivån av egenansvar för verksamheten i vart och ett av de berörda europeiska politiska partierna
  
• Medfinansieringsandelen måste vara realistisk i förhållande till den allmänna involveringen av vart och ett av de berörda europeiska politiska partierna.
  

Kampanjer i samband med val till Europaparlamentet som beskrivs i artikel 21.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och som är en form av deltagande i val till Europaparlamentet i enlighet med artikel 3.1 d i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 genomförs av europeiska politiska partier, inte av samarbetsplattformar som döljer eller åsidosätter dem. Detta innebär också att de styrande organen för ett europeiskt politiskt parti inte kan binda sig att, i kampanjstrategisyfte eller för att genomföra kampanjverksamhet, styras av det andra europeiska politiska partiets styrande organ eller av beslutsstrukturer utanför något av de europeiska politiska partierna. De lagstadgade beslutsförfarandena måste förbli åtskilda, och det får inte förekomma någon generell delegering av (kampanjmässigt) beslutsfattande från den ena parten till den andra eller till en extern plattform.

Följaktligen fortsätter myndighetens anvisningar till den europeiska handlingsplanen för kampanjen (European Campaign Action Plan, "E-CAP") (se ovan) och kontrollen av deltagandet i val till Europaparlamentet att tillämpas separat. Det är dessutom viktigt att visa att vart och ett av de europeiska politiska partier som deltar i gemensamma kampanjer åtnjuter tillräcklig beslutsautonomi.

Denna information påverkar inte den bedömning som Europaparlamentets utanordnare gör inom ramen för sitt ansvarsområde.

Having recourse to 'influencers' is not as such a prohibited campaigning tool from the perspective of the Regulation (EU, Euratom) No 1141/2014 (the "Regulation"). The Authority nonetheless would like to draw attention to the general principle that outsourcing activities of European political parties must not circumvent the rules applicable to European political parties themselves. More particularly, the conduct of 'influencers' or other service providers acting within the framework of their contractual relations with a European political party is attributable to the European political party itself.

This means in particular that the European political party should draw the 'influencers' attention to:

• The requirement to comply throughout the campaign with the values of the Union and applicable, including national, rules (see E-CAP letter of 25 May 2023, as published above). This means in particular that national medial law and - until the new Regulation on political advertisement enters into force - national rules on political advertisement are to be observed.

• The requirement to abstain from personal data protection rules infringements throughout the campaign, including in light of Article 10a of the Regulation. This means in particular that deep fakes or other forms of stolen personal data must not be displayed or referred to.

• Where relevant, the prohibitions of funding according to Article 22(1) of the Regulation and risk reduction principles for joint activities apply (see E-CAP letter, and general guidance, as published above). This means in particular that contractors can only be funded by a European political party for 'influencing' activity if and to the extent this does not amount to indirect funding of another party, in particular a national party.

• The prohibitions and obligations regarding donations as per Article 20 of the Regulation apply as well, notably in cases where services are provided for free or, depending on the circumstances, below market price (see guidance on 'discounted rates' here https://www.appf.europa.eu/appf/en/guidance/donations-and-contributions).

• Subject to the above-mentioned constraints, and without prejudice to the assessment of concrete E-CAP, the Authority points out the following risk mitigating factors in relation to logos:
  
  
  • Logo of European political parties prominently visible
  
  
  • Topics of cross-border relevance, which would remain the same in campaigning activities across multiple Member States.

• The risk mitigator "lead candidate" ("Spitzenkandidat/-in") recalled above can only be relied on in relation to a candidate that is nominated as such by the European political party itself, not merely by a member party, and campaigns for the European political party across Member States.

• Compliance risks are high as regards a national candidate display alongside the European political parties and national party logos, if national logo and national candidate combined would take substantially more space on the display than the presence of the European political party and its logo on the same display (and consequently, national parties and candidates might appear as the main driver of this form of campaigning, thus casting doubt over compliance with the campaign ownership criterion).